Jag har blivit social

Nåja, det stämmer väl inte helt och hållet men mer social iaf. Det gillar jag inte alls. Jag ska ju vara den där tysta killen som kommer med en smart kommentar då och då - den killen jag alltid har varit. Killen jag gillar att vara. Då tror människor att man är smart av någon anledning, när man bara säger saker när man verkligen har något jättebra att säga. Ens dumhet avslöjas inte på samma sätt då och det passar mig alldeles utmärkt.
Men nu är det alltså tvärtom, munnen/tangentbordsknapprandet går i ett (eller ja, i förhållande till tidigare). Får ta och sluta med det så att jag blir intressant/smart igen.
För tillfället är jag nog social enbart för att fly ett skolarbete. Någon som skrivit en reflektion om ledarskap? vänligen skicka till larsson.gustav@spray.se.

Annars då? Jo tack, kommer äntligen få lite välförtjänt slackande i ett par veckor nu efter tentaperioden. Det kan behövas, jag mår inte bra av att göra saker.

ps. vad schizo det känns att bolla fråga/svar med sig själv! dagbok är schizo. blogg är schizo.